I som i Identiteter



Isak Ivarsson var hans riktiga namn
Som en gång i tiden lekt rövare i Oskarshamn
Idag är Isak ibland såväl Pierre som Nick
Från konstiga ställen som Nice och Mozambique

Jagad och efterlyst i jordens alla länder
Söks han på världens alla gator och gränder
Ibland bor han på ett lyxhotell i Turin
Ibland sover han på gatan under en kartong i pereferin

Isak samlade på olika identiteter
Förfalskade handlingar och andra olagligheter
En gång i tiden var han inte någonting
Nu kunde han vara Journalist i Kathmandu eller Prins i Beijing

Han hade tagit jobb som bartender och massör och fritidspedagog
I tunnlar hade han sökt skatter och kört tunnelbanetåg
Ibland hade han stulit mat från stånd eller affärer
Han hade lärt sig fiffla genom olika karaktärer

Men hur hamnade då Isak i så dåliga banor
Kanske dåliga föräldrar med dåliga vanor?
Nej för Isak hade aldrig lyckats hitta sin plats
I att sparka boll eller förstå Pythagoras sats

I sin ungdom hängde han med nazister och Bandidos titt som tätt
Innan han rånade en bank, och flydde landet utan returbiljett
Och nu sitter han i sanden i Saharas öken
Och tänker på sitt öde på grund av sin lågstadiefröken.

För det var så att i första klass på Styrnäs skola
Hade Isak förälskat sig i den vackra lärarinnan Viola
Hon hade höjt honom till skyarna för hans kvicktänkthet
"Men vad hjälpte det nu?" tänkte Isak i till sitt förtret

Viola var vackrare än en liljekonvalj
Han minns hennes drag, varenda detalj
Han la sig bakåt och svimmade av hettan
När han vaknade igen var hon där som han lärt känna i ettan

En hägring uppenbarades, från knopp till tår
Fyllig och vacker framför hans tårfyllda ögon och sandfyllda hår
"Viola, viola - du försvann ur mitt liv"
Skrek Isak ut och tog sig ett kliv

"Du flyttade till Torsåkerskolan och blev lärare där"
"Hur kunde du Viola, förstod du inte att jag var kär? "
I samma sekund som han skulle omfamna sin gudinna
Så hörde han ett *Poff*, och såg henne försvinna

Han föll ner på knä och skrek i förtvivlan
"Jag ska hitta dig Viola, om du så bor i Kina!"
Och så började han gräva ett djupt, djupt hål
För hoppet övervinner förnuftet i att nå sina drömmars mål.

4 kommentarer:

Amanda sa...

Åååh, vilken sorglig liten samlare. Men det var ju kul att han hade kommit ändå hit till Oskarshamn på sina rövartåg.

Anonym sa...

Jag måste bara säga att jag följt denna blogg och tycker att den är helt underbar! Så fina och finurliga verser, kul denna gång att våran gamla skola var med :)

Anonym sa...

Skitkul det här, ska bevaka! :)

Anonym sa...

Men.
Åh.
Fint till tusen.