D som i Damm

Disa Dahlberg hade alltid färgglada kläder
Hade alltid på sig sjal oavsett väder
Bodde i en stor lägenhet i en mindre stad
Var vän med alla och var alltid glad

Snart var det jul i den mindre staden
Och Disa skulle leta på vinden efter nåt att hänga i granen.
Men misslyckades fatalt då hon ingenting fann
Bara höger av skräp som samlade damm

Dammet yrde som hon spanade runt
Väntade ut virrvarret som lagt sig så tunt
Som ett skikt på alla prylar hon samlat på sig under åren
Saker hon köpt från tiden i kåren

Hon älskade att vistas där uppe i det grå
Göra små mönster med fingret och blåsa upp en rökridå
Av stoftet och dammet som hon samlat på vinden
Och när hon andades in kände hon leendet i kinden

Disa lade sig bakåt och lät dammet falla
Blundade långsamt och började tralla
Sen sträckte hon ut sina armar tills hon inte kunde längre
Och gjorde världshistoriens första dammängel.